Vardagstramp

Så här års är det oftast mörkt och kyligt när man ska ge sig ut på morgonen och cykla till jobbet. Vissa dagar blir man helt enkelt kvar i sängen och bara gosar ner sig. En del mornar möter man soluppgången över staden och då får man lite lön för mödan och ett leende sprider sig på läpparna.

Läste i tidningen idag att man inte ska sova för länge och inte för lite samt motionera regelbundet. Något nytt under solen? Näe. Fysiskt aktivitet och lagom med sömn har alltid varit en vederkvickelse för kropp och själ.